Full fart på isen

Publicerad 2026-02-14 – av Öfre Slotts Media
3 min läsning

Det finns mÃ¥nga allmänna isplaner runt om Uppsala, där skridskoÃ¥kare gratis kan njuta av en tur pÃ¥ isen utomhus eller inomhus. Trots kylan är isen vid studenternas bandyplan populär för spel och lek. 

Vuxna, ungdomar och barn i alla Ã¥ldrar swishar förbi varandra pÃ¥ isen vid studenternas bandyplan B. De som fortfarande lär sig Ã¥ka kan använda en liten mÃ¥lbur framför sig för att hÃ¥lla balansen. 

Någon som inte är som Bambi på hal is är Lydia, 7 år. Hon berättar glatt att hon lärde sig åka skridskor redan på förskolan, då förskolebussen ofta besökte isplaner.

– Jag har hunnit bli ganska bra, säger Lydia. 

På isen vid studenternas har hon varit flera gånger tidigare, men idag är första gången för den här vintern. Men att spela hockey är hon inte så intresserad av.

– Det är roligt att bara Ã¥ka runt pÃ¥ isen! 

Vid sidan av isen stÃ¥r nÃ¥gra bänkar uppställda för folk att kunna ta pÃ¥ sig sina skridskor, eller för dem som vill ta en paus. 

–  Allmänhetens Ã¥kning en viktig del av kommunens uppdrag att skapa goda, tillgängliga och hÃ¥llbara förutsättningar för ett aktivt liv för alla Uppsalabor, säger Anton Wahl som är 

arenakoordinator på Studenternas IP.

Plan A används främst för matcher och träningar, medan plan B är öppen för allmänheten inom vissa tider. Läktaren kan den som vill sitta pÃ¥ och det finns toaletter för allmänheten. 

Zion, 8 Ã¥r, är ocksÃ¥ här idag med sin familj. Han sitter pÃ¥ en bänk intill isen och fÃ¥r hjälp av mamma Danielle att snöra pÃ¥ sig sina nya skridskor. 

Zion berättar att han provade åka skridskor för första gången nyligen, när han var på studenternas isplan med sin skolklass.

– Jag tyckte att det var jätteroligt, sÃ¥ nu vill jag träna mer sÃ¥ att jag blir bättre, säger Zion. 

Lite vinglig pÃ¥ benen fÃ¥r han hjälp av Danielle att ställa sig upp, redo att inviga skridskorna. Hon kontrollerar att Zion ocksÃ¥ har hjälmen pÃ¥ sig innan han ger sig ut pÃ¥ isen. 

– Han var väldigt peppad på att åka mer, så vi åkte hit idag. Syskonen är redan ute på isplanen, säger Danielle.

I Uppsala finns det flera ishallar och spolade planer, samt isplaner vid skolor, idrottsplatser och parker, som är gratis och öppna för allmänheten under angivna tider. Dessutom plogas banor upp på flera sjöar runt omkring Uppsala, som Långsjön i Björklinge och Hammarskog.

Mer information om var allmänhetens Ã¥kning finns nära dig, aktuella öppettider och isarnas status hittar du pÃ¥ Uppsala kommuns webbplats. 

För den som inte har egna skridskor eller hjälm finns fritidsbanken. Där kan man lÃ¥na sport-och fritidsutrustning gratis i 14 dagar. I Uppsala finns fritidsbanken i Industristaden och i Gottsunda. Om du har fritidsutrustning som du inte använder kan du skänka det till fritidsbanken, sÃ¥ kan fler njuta av en aktiv fritid. 

/Emma Tapper

När systemen sviktar: Jan Emanuel utforskar samhällets skuggsida i ny bok

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-03-11 – av Zihadul Islam
3 min läsning

Uppsalabon och välkände Jan Emanuel är aktuell med sin nya spänningsroman Kaos, en bok som har vuxit fram ur en känsla han burit på under lång tid. Genom ett liv präglat av närhet till både politik, företagande och samhällets mer brutala verklighet har han på nära håll bevittnat hur snabbt ordning kan slå över i fullständig oordning. Han beskriver Sverige som ett i grunden stabilt land, men varnar för de dolda krafter under ytan som har potentialen att slita isär ett samhälle om man inte är vaksam. Att bygga upp bokens värld och karaktärer har varit den mest lustfyllda delen av skapandet, då han i politiken ofta varit bunden av verklighetens ramar, kompromisser och protokoll. I romanens form har han istället funnit en stimulerande kreativ frihet där det är möjligt att skruva upp verkligheten och dra ut trådarna för att se vart de leder.
– Idén till Kaos kom egentligen ur en känsla jag burit länge efter att ha levt nära både politik, företagande och samhällets mer brutala verklighet, där jag sett hur snabbt ordning kan övergå i oordning i ett Sverige som under ytan har krafter som kan slita isär ett samhälle om man inte är vaksam, berättar Jan.

Arbetet med boken har dock inte varit utan utmaningar, särskilt när det gäller att skildra ämnen som ligger nära verkligheten. Att skriva om maktmissbruk, våld och svek kräver en balansgång där man vill vara ärlig utan att bli cynisk, och realistisk utan att bli uppgiven, då det alltid finns riktiga människor och öden i bakgrunden. Jan Emanuel tror inte på att skilja underhållning från allvar; för honom måste en bok först och främst vara läsbar och engagerande för att nå fram, men målet är också att väcka djupare tankar.

Om läsaren efter sista sidan börjar fundera över hur vårt samhälle fungerar, vad ansvar betyder och vad mod egentligen är, då har boken gjort något mer än att bara underhålla. Det finns alltid delar av författaren själv i karaktärernas sätt att tänka, och han har använt sina egna erfarenheter som råmaterial för att skapa en berättelse som förhoppningsvis ger läsaren en känsla av att världen är mer skör än vi ibland vill tro.
Själva skrivandet har han gjort på egen hand, även om han betonar att en bok växer fram i dialog med redaktörer och människor som kommer med synpunkter under processens gång. Efter att ha öppnat dörren till författarskapet känner han sig långt ifrån klar; tvärtom har skrivandet väckt nya idéer och vissa karaktärer i boken känns som att de har betydligt mer att berätta. När man väl börjar skriva berättelser öppnas en dörr till en helt ny värld av möjligheter.
– Om jag bara får välja ett ord som sammanfattar allt så blir det just kaos, men inte bara i betydelsen oordning, utan som den punkt där allt ställs på sin spets och människor tvingas visa vilka de egentligen är, avslutar Jan.

/Robin Hjertqvist

Att bygga sin egen fågelholk 

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-02-14 – av Öfre Slotts Media
3 min läsning

– Det råder bostadsbrist i fågelvärlden, säger biologen och naturvägledaren Anastasia Fredriksson. Fler fågelholkar behövs!

Det är mitten av februari och sportlovet närmar sig med stormsteg. Eller ”holklovet” som man säger på det biologiska museet Biotopia i Uppsala. Sedan 1910 är museet som fokuserar på djur och natur, speciellt den uppländska, beläget i en vacker vit jugendbyggnad i Vasaparken. De flesta uppsalabor känner till det, har varit här både som barn och vuxna, men vet de egentligen hur mycket som pågår här? Bea Lindgren, också hon biolog och naturvägledare, skakar på huvudet.

– Många känner nog till oss, men vi vill att fler ska ta del av allt spännande som händer här.

Som nu under ”holklovet”. Att ge museets gäster möjlighet att själva bygga en holk för smÃ¥fÃ¥glar pÃ¥ sportlovet är en tradition sedan mÃ¥nga Ã¥r. Tillsammans med en förälder eller en annan vuxen köper barnen en byggsats för 150 kronor och skruvar och spikar sedan ihop delarna pÃ¥ bästa sätt. Den som behöver hjälp fÃ¥r det och som avslutning tar man med holken hem. 

– Vill man måla den gör man det hemma, säger Daniel Schrire, som också arbetar på Biotopia. Det behövs inte, men en del tycker det är roligt.

Samtidigt som man bygger en fågelholk lär man sig hur småfåglarna lever vintertid. Daniel och de andra berättar att de vanligaste fåglarna som brukar flytta in i holkarna är talgoxe, blåmes, nötväcka och svartvit flugsnappare. Större fåglar, som starar, brukar inte vilja komma till villaträdgårdar där fågelholkar finns.

– Det gäller att göra holkar med så små hål att fåglarna precis kommer in, säger Anastasia.

Alla barn bor inte i villa med trädgård, men om man frågar sin hyresvärd eller annan ansvarig får man ofta lov att spika upp en fågelholk i närheten av rad- eller hyreshuset. De flesta förstår att barnen gör en naturvårdsinsats när de erbjuder småfåglar en bostad.

PÃ¥ Biotopia arbetar man med olika tema som varierar under Ã¥ret. Naturvägledarna försöker följa Ã¥rstiderna och arrangerar utställningar och aktiviteter beroende pÃ¥ vad som händer i naturen och vilka djur eller fÃ¥glar man kan uppleva just dÃ¥. Vintertid kan man till exempel lära sig om olika djurspÃ¥r som syns när marken täcks av snö. 

– Här ser du björnspår, säger Anastasia och pekar på golvet. Och här har en älg gått.

På helgerna kommer familjer eller barn tillsammans med till exempel farmor och farfar och under veckorna har museet många skolor och förskolor på besök. Alla skolor i Uppsala erbjuds att ta del av pedagogiska aktiviteter kostnadsfritt och Bea säger att tiderna under veckorna brukar bli fullbokade.

– Det är främst lågstadie- och mellanstadiebarn som kommer hit. Men också äldre barn och ibland kommer de sedan tillbaka med föräldrar och syskon på helger och lov.

Biotopia, som en gång hette Uppsala biologiska museum, startades av fågelskådaren och konservatorn Gustaf Kolthoff. Flera av de uppstoppade djuren som idag finns att se på museet är konserverade av honom och har bevarats väldigt bra. Kolthoffs främsta drivkraft var dock att få människor att bege sig ut i naturen. Inte att se djuren på hyllor inomhus.

– Och så tänker vi också, säger Daniel. Vi vill inspirera till att gå ut i naturen.

En sak som Biotopia är känt för är de så kallade dioramorna – som är ytor bakom glas där djuren kan ses i sina naturliga miljöer. De är idag moderniserade, men de vackra bakgrundsmålningarna gjordes ursprungligen av Gustafs son Kjell Kolthoff. De är mycket uppskattade av både barn och vuxna. Anastasia berättar entusiastiskt om de uppländska djuren på andra sidan glaset.

– Här är till exempel den stora havsörnen som man – om man är fisk eller fågel – ska se upp för. Allt är väldigt naturligt arrangerat i de fem dioramorna här.

/Anna Löfving

Internationellt samarbete för kommunen 

Publicerad 2026-02-07 – av Öfre Slotts Media
3 min läsning

Uppsala och staden Minneapolis i USA har varit vänorter i 25 Ã¥r. MÃ¥nga svenskar flyttade till just Minnesota förr i tiden, och därför finns det fortfarande starka band mellan platserna. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, berättar att städerna samarbetar mycket. Det handlar om allt frÃ¥n skolor och lärare som hälsar pÃ¥ varandra till att universitetens juridikstudenter fÃ¥r byta plats med varandra. I höstas Ã¥kte en grupp frÃ¥n Uppsala dit för att fira samarbetet och träffa dem som bestämmer där. 

– Det var som att komma till Sverige, men allt var mycket större. Träden är större, kottarna är större, vintrarna är kallare, somrarna är varmare, men det liknar ändÃ¥ det svenska. Man känner igen sig lite, berättar Erik. 

Under resan märkte gruppen frÃ¥n Uppsala att det har blivit ett hÃ¥rdare klimat i USA. Erik förklarar att mÃ¥nga de träffade var oroliga över hur politiken i landet utvecklas. Det handlar om handel, men ocksÃ¥ om hur människor blir behandlade. När de landade pÃ¥ flygplatsen märktes det tydligt att reglerna har blivit strängare än förr, vilket skapade en obehaglig känsla hos de som var med pÃ¥ resan. 

– Redan dÃ¥ var det en obehaglig känsla. Vi blev kontrollerade, hela delegationen, jag blev inkallad i ett särskilt rum pÃ¥ flygplatsen och blev visiterad, berättar Erik. 

PÃ¥ senare tid har det varit mycket brÃ¥k och protester i Minneapolis. Erik beskriver det som att federal polis har kommit in i staden med tunga vapen och militärkläder, vilket har gjort att vanliga gator känts som en krigszon. Eftersom Uppsala och Minneapolis är vänorter tycker Erik att det är viktigt att säga ifrÃ¥n när man ser att människor far illa eller inte fÃ¥r protestera i fred. Han menar att lösningen pÃ¥ brÃ¥k och hÃ¥rda ord i världen är att samarbeta ännu mer med de som vill ha fred och vänskap. 

– Svaret pÃ¥ tullkrig, krig, hot om att invadera Grönland och lden typen av retorik mÃ¥ste ju vara att samarbeta med dem som tycker att det är en dÃ¥lig idé, säger Erik. 

Uppsala kommun har nu skickat brev för att visa att de stöttar sin vänort. Även om det kan vara känsligt att kritisera vad som händer i ett annat land, tycker Erik att man mÃ¥ste vÃ¥ga stÃ¥ upp för det som är rätt. Han tror att bÃ¥de Sverige och USA vinner pÃ¥ att fortsätta träffas och lära av varandra, oavsett vad de högsta ledarna i länderna tycker just för tillfället. 

– Vi har historiska nära band, vi är beslutsamma att fördjupa dem ännu mer nu, och det behövs i den här världen. Det finns en stark grund att bygga vidare pÃ¥, men vi nöjer oss inte där. Just nu är vi bestämda i att arbeta ännu närmare varandra och göra vÃ¥ra band ännu starkare än de är idag. 

När vi ser oss omkring i världen idag ser vi mycket oro och stora utmaningar, som ingen kan lösa pÃ¥ egen hand, avslutar Erik Pelling.  

/Robin Hjertqvist

Amanda vill öka kunskapen om barnastma 

Publicerad 2026-02-07 – av Öfre Slotts Media
3 min läsning

Amanda Skog Andreasson är utbildad civilekonom, har disputerat inom medicinsk vetenskap och arbetat inom den medicinska forskningsvärlden under större delen av sitt yrkesliv. Hon har alltid varit intresserad av hälsa och tyckt att det är kul att skriva. I oktober 2025 debuterade hon med sin barnbok "Pirat-Elsa och astman”.  

Idén till boken uppstod frÃ¥n hennes egna erfarenheter som mamma till en son med astma. Hon letade efter en barnbok som kunde förklara vad astma är pÃ¥ ett tydligt och barnvänligt sätt, men det var svÃ¥rt att hitta en barnbok som handlar om astma.  

– Vi Ã¥kte runt till en massa bibliotek, bokhandlar och jag sökte pÃ¥ nätet, säger Amanda. Det fanns ingenting, vilket är jättekonstigt eftersom barnastma är sÃ¥ vanligt. Ungefär 1 av 10 barn har astma.  

Boken riktar sig till barn i Ã¥ldern 3–8 Ã¥r och är en kombinerad bilder- och faktabok. Den handlar om Elsa som gÃ¥r pÃ¥ förskola, där läsarna fÃ¥r följa henne när hon fÃ¥r ett astmaanfall. Den tar upp kluriga vänskapsrelationer, men ocksÃ¥ stödet Elsa fÃ¥r frÃ¥n sina kompisar. Boken avslutas med nÃ¥gra korta faktafrÃ¥gor.  

– Jag har tagit reda pÃ¥ vilka frÃ¥gor barn vill ha svar pÃ¥ genom att lyssna pÃ¥ mina barn och andra barn, säger Amanda.  

Syftet med boken är att öka kunskapen om barnastma, bÃ¥de i samhället i stort och i förskola och skola. Amanda vill att boken ska bidra till att barn som har astma ska känna sig mindre ensamma och kunna förklara sin sjukdom pÃ¥ ett sätt sÃ¥ att kompisarna förstÃ¥r. Det är ocksÃ¥ viktigt att sprida kunskap till barn som inte har astma. Det finns lärarhandledning till boken om man vill jobba med den i förskolan.  

– Genom ökad förstÃ¥else blir det bättre för barn som har astma, säger hon. Men boken ska inte bara vara lärorik, utan den ska ocksÃ¥ vara spännande och rolig.   

Amanda berättar att boken kan fungera som ett stöd under jobbiga stunder, som till exempel vid inhalering av läkemedel, vilket innebär att man har en mask över näsa och mun. DÃ¥ kan bÃ¥de barn och föräldrar ta inspiration frÃ¥n barnen i boken, som kommer pÃ¥ ett eget belöningssystem eller lÃ¥tsas att medicinen ger magiska superkrafter.  

– Som förälder kan man referera till barnen i boken: “Kommer du ihÃ¥g när Elsa tog sin medicin? DÃ¥ var det en elefantsnabel”.  

Hennes yrkeserfarenhet har varit till stor nytta i skrivandet av boken, men rollen som mamma till en son med astma har varit jätteviktigt för att fÃ¥ med den känslomässiga aspekten och hur vardagen ser ut.  

– Om jag bara hade skrivit en barnbok frÃ¥n medicinsk kunskap, sÃ¥ tror jag inte att den hade blivit lika bra som när jag har erfarenhet som förälder ocksÃ¥, säger Amanda.  

Responsen pÃ¥ boken har varit väldigt positiv. Boken finns i nuläget pÃ¥ cirka 30 olika bibliotek runt om i landet. Amanda har varit pÃ¥ förskolor och bibliotek samt haft ett event med pirattema i samarbete med Astma- och allergiförbundet.  

– Det var en högläsningsstund och det var jättekul.  

Astma- och allergiförbundet och Hjärt- och lungfonden sprider kunskap om astma, och Amanda har valt att ge en liten del av försäljningsintäkterna frÃ¥n boken till dem.  

– Jag tycker att de gör ett väldigt bra jobb med att föra ut kunskap.  

Det finns planer pÃ¥ en uppföljare. Hon vill skriva om barnsjukdomar som är vanliga, men som det inte finns sÃ¥ mycket barnlitteratur kring.  

– De manus jag hÃ¥ller pÃ¥ med är samma typ av kombinerad saga- och faktabok. Det ska vara roligt ocksÃ¥, avslutar Amanda.  

/Lina-Maria Hjortell