– Annifrid pratar om enkel privatekonomi pÃ¥ sociala medier - 

Under studenttiden växte intresset för privatekonomi och sparande för Annifrid Huhtala och hon började dela sin resa, tips och lärdomar pÃ¥ sociala medier. Idag har hon över 150 000 följare och inspirerar andra till att fÃ¥ bättre koll pÃ¥ sin ekonomi. 

För tre Ã¥r sedan var Annifrid juridikstudent, och satte upp mÃ¥let att spara en miljon. Hon började med en “spar-januari”, och berättade om sitt sparande pÃ¥ Tiktok och Instagram. I början var det för att motivera sig själv, men ganska snabbt fick hon mÃ¥nga visningar och positiv respons, ofta frÃ¥n tjejer i liknande livssituation som hon själv. 

– Jag kollade runt lite bland konton och insÃ¥g att jag kanske kunde fylla ett tomrum. De flesta som pratar om ekonomi pÃ¥ sociala medier är killar, pÃ¥ ett ganska invecklat sätt som kanske inte tilltalar alla, säger Annifrid. 

Idag är Annifrid färdigutbildad jurist, driver sitt eget företag med inriktning pÃ¥ privatekonomi och har skrivit Boken om att bli sambo med ekonomiska och juridiska rÃ¥d till sambos, och har över 150 000 följare pÃ¥ Instagram och TikTok. 

Annifrid beskriver det som ett privilegium att ha en sÃ¥ stor följarskara och ha möjlighet att utbilda andra, vilket gör att hon känner stort ansvar för det hon delar. En stor majoritet av de som följer henne är just kvinnor, och hon tror att en anledning till det är att hon pratar om ekonomi pÃ¥ ett mer lättillgängligt och underhÃ¥llande sätt.  

– Det behöver inte vara sÃ¥ svÃ¥rt att börja. Namnet pÃ¥ mitt konto - enkel privatekonomi - är just det som jag vill förmedla. 

I sina videor blandar hon faktan med personliga berättelser. Att hon utbildar och underhÃ¥ller pÃ¥ samma gÃ¥ng tror hon bidrar till intresset. 

– Jag har ju utgÃ¥tt mycket frÃ¥n mina egna förutsättningar. När jag började var jag student och hade mindre förutsättningar, och nu ser det annorlunda ut. Jag tror att det blir mer relaterbart för mÃ¥nga. 

Annifrid poängterar att vi alla har olika förutsättningar att spara. För vissa gÃ¥r det faktiskt inte att vända pÃ¥ kronorna flera varv till. Men de flesta har möjlighet att spara mer än de tror. Ofta handlar en stor del av utgifterna om konsumtion, pengar man lätt glömmer bort när det ekar tomt pÃ¥ kontot i slutet av mÃ¥naden. 

– Man hamnar lite i en tankefälla, men för mÃ¥nga handlar det om att man helt enkelt inte har koll pÃ¥ sin ekonomi.  

Ett annat vanligt misstag enligt Annifrid är idén om att det inte är nÃ¥gon poäng med att spara när man inte har mycket pengar.  

– Men det är dÃ¥ man ska börja. Det behöver inte vara tusenlappar utan man kan börja med nÃ¥gra hundra i mÃ¥naden. Det bästa sparandet är det som blir av.  

En tredje missuppfattning är att mÃ¥nga missbedömer risken, och väljer att inte investera pÃ¥ börsen för det lÃ¥ngsiktiga sparandet. 

– Att spela pÃ¥ casino och köpa konstig krypto-valuta innebär en ganska dum risk, men pÃ¥ börsen behöver det inte vara sÃ¥ riskfyllt.  

Annifrids spartips 

Börja med ett buffertkonto. 

Buffertkontot lägger du pÃ¥ ett vanligt sparkonto med ränta. Hur mycket du samlar pÃ¥ ett buffertkonto beror pÃ¥ din situation, men skapar trygghet och är ett skydd för oväntade utgifter, som om tvättmaskinen eller bilen gÃ¥r sönder. 

Sätt upp ett eller flera sparkonton för drömmar och nöjen.  

Detta är ocksÃ¥ ett vanligt sparkonto med ränta där du kan ta ut pengarna när som helst, och avser sparande för lite mer kortsiktiga mÃ¥l. Kanske sparar du till kontantinsats för en lägenhet, till konsertbiljetter eller till semesterresan i sommar? 

ISK-konto för det lÃ¥ngsiktiga sparandet 

Detta är ditt investeringssparkonto pÃ¥ börsen i aktier eller fonder. Dessa pengar fÃ¥r växa över längre tid. PÃ¥ kort sikt kan det svänga mycket men över tid har börsen gÃ¥tt upp. Här sparar du under flera Ã¥r, till exempel till barn eller pensionen.  

/Emma Tapper

Det finns mÃ¥nga allmänna isplaner runt om Uppsala, där skridskoÃ¥kare gratis kan njuta av en tur pÃ¥ isen utomhus eller inomhus. Trots kylan är isen vid studenternas bandyplan populär för spel och lek. 

Vuxna, ungdomar och barn i alla Ã¥ldrar swishar förbi varandra pÃ¥ isen vid studenternas bandyplan B. De som fortfarande lär sig Ã¥ka kan använda en liten mÃ¥lbur framför sig för att hÃ¥lla balansen. 

Någon som inte är som Bambi på hal is är Lydia, 7 år. Hon berättar glatt att hon lärde sig åka skridskor redan på förskolan, då förskolebussen ofta besökte isplaner.

– Jag har hunnit bli ganska bra, säger Lydia. 

På isen vid studenternas har hon varit flera gånger tidigare, men idag är första gången för den här vintern. Men att spela hockey är hon inte så intresserad av.

– Det är roligt att bara Ã¥ka runt pÃ¥ isen! 

Vid sidan av isen stÃ¥r nÃ¥gra bänkar uppställda för folk att kunna ta pÃ¥ sig sina skridskor, eller för dem som vill ta en paus. 

–  Allmänhetens Ã¥kning en viktig del av kommunens uppdrag att skapa goda, tillgängliga och hÃ¥llbara förutsättningar för ett aktivt liv för alla Uppsalabor, säger Anton Wahl som är 

arenakoordinator på Studenternas IP.

Plan A används främst för matcher och träningar, medan plan B är öppen för allmänheten inom vissa tider. Läktaren kan den som vill sitta pÃ¥ och det finns toaletter för allmänheten. 

Zion, 8 Ã¥r, är ocksÃ¥ här idag med sin familj. Han sitter pÃ¥ en bänk intill isen och fÃ¥r hjälp av mamma Danielle att snöra pÃ¥ sig sina nya skridskor. 

Zion berättar att han provade åka skridskor för första gången nyligen, när han var på studenternas isplan med sin skolklass.

– Jag tyckte att det var jätteroligt, sÃ¥ nu vill jag träna mer sÃ¥ att jag blir bättre, säger Zion. 

Lite vinglig pÃ¥ benen fÃ¥r han hjälp av Danielle att ställa sig upp, redo att inviga skridskorna. Hon kontrollerar att Zion ocksÃ¥ har hjälmen pÃ¥ sig innan han ger sig ut pÃ¥ isen. 

– Han var väldigt peppad på att åka mer, så vi åkte hit idag. Syskonen är redan ute på isplanen, säger Danielle.

I Uppsala finns det flera ishallar och spolade planer, samt isplaner vid skolor, idrottsplatser och parker, som är gratis och öppna för allmänheten under angivna tider. Dessutom plogas banor upp på flera sjöar runt omkring Uppsala, som Långsjön i Björklinge och Hammarskog.

Mer information om var allmänhetens Ã¥kning finns nära dig, aktuella öppettider och isarnas status hittar du pÃ¥ Uppsala kommuns webbplats. 

För den som inte har egna skridskor eller hjälm finns fritidsbanken. Där kan man lÃ¥na sport-och fritidsutrustning gratis i 14 dagar. I Uppsala finns fritidsbanken i Industristaden och i Gottsunda. Om du har fritidsutrustning som du inte använder kan du skänka det till fritidsbanken, sÃ¥ kan fler njuta av en aktiv fritid. 

/Emma Tapper

Uppsala och staden Minneapolis i USA har varit vänorter i 25 Ã¥r. MÃ¥nga svenskar flyttade till just Minnesota förr i tiden, och därför finns det fortfarande starka band mellan platserna. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, berättar att städerna samarbetar mycket. Det handlar om allt frÃ¥n skolor och lärare som hälsar pÃ¥ varandra till att universitetens juridikstudenter fÃ¥r byta plats med varandra. I höstas Ã¥kte en grupp frÃ¥n Uppsala dit för att fira samarbetet och träffa dem som bestämmer där. 

– Det var som att komma till Sverige, men allt var mycket större. Träden är större, kottarna är större, vintrarna är kallare, somrarna är varmare, men det liknar ändÃ¥ det svenska. Man känner igen sig lite, berättar Erik. 

Under resan märkte gruppen frÃ¥n Uppsala att det har blivit ett hÃ¥rdare klimat i USA. Erik förklarar att mÃ¥nga de träffade var oroliga över hur politiken i landet utvecklas. Det handlar om handel, men ocksÃ¥ om hur människor blir behandlade. När de landade pÃ¥ flygplatsen märktes det tydligt att reglerna har blivit strängare än förr, vilket skapade en obehaglig känsla hos de som var med pÃ¥ resan. 

– Redan dÃ¥ var det en obehaglig känsla. Vi blev kontrollerade, hela delegationen, jag blev inkallad i ett särskilt rum pÃ¥ flygplatsen och blev visiterad, berättar Erik. 

PÃ¥ senare tid har det varit mycket brÃ¥k och protester i Minneapolis. Erik beskriver det som att federal polis har kommit in i staden med tunga vapen och militärkläder, vilket har gjort att vanliga gator känts som en krigszon. Eftersom Uppsala och Minneapolis är vänorter tycker Erik att det är viktigt att säga ifrÃ¥n när man ser att människor far illa eller inte fÃ¥r protestera i fred. Han menar att lösningen pÃ¥ brÃ¥k och hÃ¥rda ord i världen är att samarbeta ännu mer med de som vill ha fred och vänskap. 

– Svaret pÃ¥ tullkrig, krig, hot om att invadera Grönland och lden typen av retorik mÃ¥ste ju vara att samarbeta med dem som tycker att det är en dÃ¥lig idé, säger Erik. 

Uppsala kommun har nu skickat brev för att visa att de stöttar sin vänort. Även om det kan vara känsligt att kritisera vad som händer i ett annat land, tycker Erik att man mÃ¥ste vÃ¥ga stÃ¥ upp för det som är rätt. Han tror att bÃ¥de Sverige och USA vinner pÃ¥ att fortsätta träffas och lära av varandra, oavsett vad de högsta ledarna i länderna tycker just för tillfället. 

– Vi har historiska nära band, vi är beslutsamma att fördjupa dem ännu mer nu, och det behövs i den här världen. Det finns en stark grund att bygga vidare pÃ¥, men vi nöjer oss inte där. Just nu är vi bestämda i att arbeta ännu närmare varandra och göra vÃ¥ra band ännu starkare än de är idag. 

När vi ser oss omkring i världen idag ser vi mycket oro och stora utmaningar, som ingen kan lösa pÃ¥ egen hand, avslutar Erik Pelling.  

/Robin Hjertqvist