Slow fashion till Uppsala

Publicerad 2024-12-29 – av öfre slotts media
3 min läsning

Hanna Westergren Gendebien är modedesignern som fick nog av den ohållbara modeindustrin och satsade helhjärtat på att göra den bättre. Nu vill hon ta Slow fashion till Uppsala.

– Vi är redan flera Slow fashion-aktörer i Uppsala, så jag försöker organisera oss så att vi tillsammans kan erbjuda våra produkter här, säger Hanna.

För tjugo år sedan flyttade Hanna från Uppsala till London för att plugga mode. Efter utbildningen började hon jobba i modebranschen men blev snabbt frustrerad över dess baksidor – massproduktion, miljöförstöring och usla villkor för textilarbetarna.

– Jag fick nog av mode. Jag kände att det här går inte, jag vill inte göra det här. Det var inte vad jag hade tänkt, säger Hanna.

Istället flyttade hon till Tokyo, pluggade japanska och träffade sin man, som är från Belgien, där de så småningom bosatte sig och fick barn. Det var också där som märket RAORI började ta from.

– Jag gjorde det som ett projekt för att kunna vara hemma med mina barn i Bryssel. De har ju inte föräldraledighet som vi har, förklarar Hanna.

Med inspiration från Japans streetstyle och hållbarhetstänk kring textilier ville hon testa att göra mode på ett nytt sätt.

– Jag började sy i återvunna material och hållbara tyger i mindre skala och produktion.

Det som startade som ett litet projekt blev snart en passion och en vilja att förändra modebranschen. Idag bor Hanna i Almunge med familjen och designar kläder som hon syr i återvunna eller naturliga tyger.

– Jag brukar säga att jag gör high quality fashion made out of trash, säger Hanna.

Modeindustrins massproduktion av kläder genererar kopiösa mängder överblivna textilier, som bränns upp eller hamnar på stora lager och i naturen. Varje sekund dumpas ett lastbilsflak med textilier runt om på olika ställen i världen.

– Och vi snackar inte bra tyger, för det är ju Shein och Temu som har accelererat det här.

Varje svensk köper ca 14 kg textilier per år och hälften av det hamnar i soporna. 60 % av det materialet hade kunnat användas igen.
– Genom att ”rädda” tyger från återvinningsstationerna kan jag sy kläder av dem istället och på så vis ge dem en andra chans.

När Hanna skapar sina kläder fokuserar hon också alltid på att det ska gå åt så lite spill som möjligt.

– Det är det viktigaste för mig, att man inte kastar tyg.

Slow fashion kan beskrivas som är allt som Fast fashion inte är.

– Istället för massproduktion gör jag ett plagg i taget. Istället för färdigsatta storleksordningar som kvinnor måste passa in i gör jag måttanpassade plagg, säger Hanna.

I centrum för klädernas design står bekvämlighet, femininitet, minimalism och kvalité. Många av kunderna är återkommande och har vanligtvis svårt att hitta kläder som passar dem.

– De köper ett par brallor som inte passar, går sönder eller blir för små när kroppen förändras, säger Hanna.

Ett besök på Hannas textilstudio är en annorlunda erfarenhet.

– Det är ofta en ganska mysig upplevelse. Vi är här hemma hos mig, vi pratar lite, jag mäter och gör sedan ett perfekt plagg som passar dem. Då blir de glada och kommer tillbaka.

Starta eget företag – ett annorlunda sommarjobb

Publicerad 2026-04-08 – av öfre slotts media
3 min läsning

För den som är ung i Uppsala och letar sommarjobb finns det många möjligheter. Med Rookie startups summer Uppsala kan den som går i årskurs nio till andra året på gymnasiet under tre veckor i sommar få chansen att starta och driva ett eget företag.

Rookie startup summer entrepreneur är ett program som ges bland annat i Uppsala, som ger unga möjlighet att starta och driva ett eget företag under tre veckor. Sommarjobbarna får utbildning, handledning och ett startkapital som finansieras av Uppsala kommun, för att tillsammans med vänner eller själv starta och driva företaget.

– Det är en chans att få lära sig om entreprenörskap, växa som person och få en fot in i arbetslivet. Sen är det också väldigt kul, säger Emilia Forslund Sköld, som är programansvarig i Uppsala i sommar.

Till vardags pluggar Emilia ekonomi vid Uppsala universitet, och i tonåren sommarjobbade hon själv i ett annat program av Rookie startups – unga samhällsutvecklare – där unga får möjligheten att påverka och utveckla sin kommun eller stad.

– Det var otroligt roligt och lärorikt, och det är så roligt nu att få fortsätta och liksom ge tillbaka något, säger hon.

Förra sommaren var hon handledare för Summer entreprenurs i Stockholm och nu i sommar är hon ansvarig för programmet i Uppsala.

Den första veckan är en kickoffvecka med utbildningar, föreläsningar och inspiration.

– Man kan ha en idé redan innan, men det är absolut inget krav. Under första veckan workshopar vi en massa idéer, och sen väljer man en att fortsätta med, med hjälp av sin handledare. Man kan också teama upp med andra och bilda grupper om man vill det.

Nästkommande två veckor går ut på att få igång och driva företagen. Emilia berättar att ungdomar valt att jobba med allt möjligt, från hantverk till trädgårdsskötsel. Alla deltagare har en egen handledare som stöttar kontinuerligt under vägen. Vissa företag går med vinst, men det är inget krav. För den som vill kan företaget drivas vidare efter programmet på egen hand, exempelvis som UF-företag.

– Men det viktiga är att deltagarna får prova på sin idé, testa sina färdigheter och utvecklas.

Många deltagare går vidare från sommarjobbet inspirerade kring företagande och entreprenörskap, rikare på erfarenheter och med ökat självförtroende, säger Emilia.

Det sista som händer under sommarjobbet är att alla får presentera sina idéer i det så kallade draknästet”. Sommarjobbarna får öva på att berätta om sitt företag för en jury som består av kunniga personer från näringslivet, med chans att vinna priser för sin idé och sitt arbete.

I år pågår Rookie startups summer entrepreneur Uppsala mellan 15 juni och 3 juli. Programmet tar emot tvåhundra deltagare och rekryteringen är redan igång.

– Vi rekryterar löpande, så tveka inte att söka redan nu, säger Emilia.

/Emma Tapper

Rockeponken game community – ett ”safe place med brädspel” mitt i Uppsala

Uppdaterad 2026-03-31, Publicerad 2026-03-31 – av öfre slotts media
3 min läsning

– Vi vill få unga människor att mår bra. Att de ska hitta gelikar och inte känna sig utanför gemenskapen.

Det är mitten av mars och utanför fönstret börjar det bli vår. Adam Straarup och hans flickvän Cornelia Lyshag har just plockat bort lite spelpjäser och annat från gårdagens spelkväll och tittar nöjt på varandra.

– Vårt spelcommunity, som vi nu fått världens finaste lokal till, känns helt perfekt för det uppdraget.

Adam är 24 år och tycker att han landat i en tillvaro som känns bra. Han pluggar till skådespelare, och arbetar med Rockeponken game community – men han har inte alltid känt det så. Ända sedan Adam var liten har han hamnat utanför i sociala sammanhang, haft svårt att få vänner och knyta kontakter.

– Jag var väldigt blyg och hade svårt för sociala sammanhang under hela uppväxten, men en diagnos fick jag först i 18-19-årsåldern.

Egentligen är orsaken till hans nystartade spelcommunity att de som är unga idag inte ska behöva känna känslan som han gjorde. Utanförskap. Det var svårt att knyta kontakter och hitta folk att umgås med, även de som delade hans intressen.

– Att inte platsa i gänget, att känna sig utanför, är en hemsk känsla när man är liten.

Tillsammans med sin familj bor Adam på Bergsbrunna gård i utkanten av Uppsala och i många år anordnade familjen läger på somrarna för barn som, liksom Adam, tyckte om att spela brädspel. Lägren startades på Adams initiativ och samarbetade med den då lokala brädspelsbutiken Fantasia. Den hjälpte dem nå ut till ungdomar.

– Det visade sig att flera barn i min ålder kände samma sak och ville vara med, säger Adam.

Det är flika typer av sällskapsspel som lockar honom. De finns i alla varianter, från Fia med knuff och Plocke pinn till avancerade spel som Twilight imperium. Gemensamt är att man sitter runt ett bord och spelar tillsammans. Adam förklarar tjusningen.

– Du kan vara hur ensidig och insnöad som helst, vilket många av oss ”nördar" är, men det är bara bra. Att fokusera stenhårt på en enda sak i ett sådant sammanhang ger fördelar.

De som deltar i Rockeponken game community, som verksamheten heter, har olika läggningar och diagnoser, men gemensamt för de flesta är att de känner sig ”annorlunda”. Dock finns  det ingen som är, som Adam säger ,”för konstig” för att vara med i deras gäng.

– Vi frågar ingen vilken diagnos de har, eller om de har någon alls. Alla som vill är välkomna. Och alla brukar hitta sin plats runt vårt bord.

Anledningen till namnet Rockeponken är den familjeägda inredningsbutiken Rockeponken, som ligger på Öfre slottsgatan 14 i Uppsala. Den startade Adams familj för några år sedan och under de första åren av ”gamecommunityn” träffades gänget runt Adam i källaren till butiken. Lokalen var fin, men för ett år sedan började de känna att det vore bra med något eget. Cornelia, Adams flickvän, ler.

– Vi blev så glada när det här lilla huset på Klostergatan mitt i stan blev ledigt. Vi kände direkt att det skulle passa oss.

Just nu är öppettiderna torsdag, fredag och lördag, men går verksamheten bra och fler vill vara med vill de gärna ha öppet under andra perioder. Adam säger att alla är välkomna med förslag och att de lyssnar in behovet och ser vad som kan vara möjligt framöver. Den som vill vara med får först gott om tid att prova på och betalar sedan en enkel medlemsavgift.

– Pengarna är aldrig det viktigaste, utan det vi fokuserar på är att människor ska må bättre och hittat en gemenskap här.

/Anna Löfving

Plats för kreativitet och skapande

Uppdaterad 2026-03-31, Publicerad 2026-03-31 – av öfre slotts media
3 min läsning

Idag har biblioteken i Uppsala en hel del att erbjuda, även utöver böcker. På Stadsbiblioteket finns Studion, där besökare bland annat kan låna symaskiner, dator med program för digitalt skapande eller poddstudio.

– Det är jätteroligt att kunna erbjuda Uppsalaborna en plats för kreativitet och skapande, och så kul att den också används och uppskattas, säger Amanda Uisk, bibliotekspedagog på Stadsbiblioteket.

Amanda Uisk, bibliotekspedagog och Elisabet Edin, ungdomsbibliotekarie på Stadsbiblioteket jobbar med Studion och träffar dagligen besökare som använder den. När Studion skulle utvecklas för några år sedan gjorde biblioteket undersökningar där man frågade Uppsalaborna om vad de ville ha i Studion och hur den skulle se ut.

Våren 2022 stod den klar, och resultatet blev ett större rum med fyra symaskiner, där det också hålls bokcirklar, pyssel och workshops, ett ljudrum med utrustning för poddinspelning och ett bildrum med en Mac-dator med program för digitalt skapande.

– Det som finns här är vad folk gav uttryck för att de ville ha, och allt är väldigt uppskattat, säger Elisabet, och får medhåll av Amanda.

– Ja, folk blir väldigt glada och förvånade när de kommer hit och ser vad vi kan erbjuda helt gratis, säger hon.

Amanda och Elisabet berättar att de flesta av tillgångarna används dagligen. Ljudrummet används både som mötesrum och av personer som spelar in exempelvis podcast, och bildrummet har flera återkommande besökare som arbetar på olika projekt.

I Studion finns två vanliga symaskiner och två overlock-symaskiner, som ger en söm med mer professionellt utseende och ofta används till klädsömnad. Det uppskattas av många att ha möjlighet att låna symaskiner på biblioteket. Många har inte råd eller plats för en egen symaskin, eller behöver bara en symaskin för något enstaka projekt.

– Även ur ett hållbarhetsperspektiv är det fint att kunna erbjuda att låna symaskiner. Fler kan använda dem istället för att folk ska behöva köpa en egen, säger Elisabet.

Att låna istället för att köpa eget är en del av ett större hållbarhetstänk både i Studion och bibliotekets verksamhet. Många evenemang och workshops lyfter just skapande med fokus på återbruk och hållbarhet.

– Symaskinerna används mycket och möjliggör att kunna laga kläder istället för att slänga och köpa nya. Men vi ser också en del som har större syprojekt – någon var här i flera omgångar och sydde en balklänning vilket var väldigt roligt att se, säger Elisabet.

De berättar att Studion också blivit en naturlig mötesplats för personer från olika generationer att mötas runt ett intresse, både i workshops och den dagliga användningen.

– Många som sitter här och syr delar med sig av tips och trix till varandra. Det är fint att se, och oavsett ålder så kan man komma hit och skapa tillsammans.

Ledorden för Studion är kreativitet och lärande och det är helt gratis för låntagare att använda utrustningen i Studion.

För mer information om hur du bokar Studion och om aktuella evenemang, se bibliotekets webbplats eller kontakta informationsdisken på Stadsbiblioteket.

/Emma Tapper

Träffpunkt Svartbäcken invigd

Uppdaterad 2026-03-26, Publicerad 2026-03-25 – av öfre slotts media
4 min läsning

– Jag blir stark av att gå hit, får bättre balans och kondition – och förstås nya vänner.

Det är onsdag förmiddag och i den stora lokalen till höger bakom receptionen i Fyrishov trängs människor. Det är fullt av män och kvinnor i åldern 65 plus, som skrattar, fikar, pratar och kramas. Det märks att de inte setts på ett tag och nu tar igen skadan.

– Jättekul att Träffpunkten sätter igång igen, fortsätter Margareta Ericson och ler brett – den har saknats.

Det var någon månad sedan som Träffpunkten på Karl-Johansgården behövde slå igen på grund av renovering och många av de äldre har sedan dess gått till Träffpunken på Luthagen. De flesta har trivts där, men sett fram emot att få ”en egen Träffpunkt” igen. Margareta, eller Maita som hon kallas, berättar att hon kommer att gå till båda Träffpunkterna framöver.

– Jag överger inte den på Luthagen, men att det finns en i Svartbäcken igen känns toppen.

Att vara 86 år fyllda och i fin form tackar hon bland annat all fysisk aktivitet hon utför på Träffpunkterna. Hon deltar i det mesta som erbjuds och, som hon beskriver, anpassas till den nivå de äldre klarar av. Ledarna för både gympan och det sociala aktivisterna är fantastiska.

– De är jättefina allihop, säger Maita, man lär känna dem var och en och blir goda vänner.

Caroline Holmberg och Omed Tawfik arbetar båda på Träffpunkten i Fyrishov och de är glada att de fått så fina och fräscha lokaler att vara i. Hur lösningen blir längre fram vet de inte, men just nu känns det toppen att få vara här. Caroline intygar att de fysiska aktiviteterna anpassas till den förmåga som de äldre har och att passen handlar om allt från att ta sig upp och ner från golvet till danser som zumba och zenba, qigong och avancerade övningar i gymmet.

– Vi har sitt- och stågympa och balansövningar, som är väldigt viktiga, och den som vill träna i gymmet på egen hand kan göra det.

En sådan är Lars-Erik Karlsson. Han är 77 år och har tränat styrketräning sedan han var 20 år. Att få fortsätta med det på någon av Träffpunkterna ser han som väldigt positivt. Han kommer att besöka den i Fyrishov ofta och samtidigt som han tränar lär han känna nya människor.

– Även om vi inte umgås privat är det kul att ses här, säger Lars-Erik. De betyder mycket.

Omed, som arbetat på olika Träffpunkter i många år, påpekar att många män har svårare än kvinnor att ta sig ut på aktiviteter och kanske känner större ensamhet. Det gäller att locka in dem på Träffpunkterna.

– Det sociala är det viktigaste här tycker jag. Vi försöker bryta ensamheten för äldre och få dem att åtminstone komma hit och dricka kaffe.

Hon berättar att Träffpunkterna förr var mer inriktade på sociala aktiviteter, även på helger, men att det numera är fokus på det fysiska. Ju äldre vi blir, desto mindre orkar vi, så mest aktiva i gymmet och på passen är de som nyss fyllt 65.

– Men det finns något för alla här. Det är en jättefin verksamhet där man som personal känner sig uppskattad.

Med på dagens invigning är Uppsala kommuns äldreombudsman Heléne Stenlund och hon påpekar hur viktigt det är att man är välkommen hit utan att behöva prestera något. Det finns inga krav, mer än att man fyllt 65 år.

– Man kommer som man är och deltar i det man vill, det är viktigt.

Fysiska aktiviter är bra även får det mentala och att ses på en Träffpunkt kan innebära bättre hälsa, både psykisk och fysisk.

– Jag brukar besöka olika mötesplatser för äldre i Uppsala och tycker det viktigaste är att folk träffas och inte blir sittande hemma.

Andreas Martins, som egentligen arbetar på Luthagens Träffpunkt, säger samma sak. Han är utbildad hälsopedagog och hjälper de äldre till rätt fysisk träning, men han tycker att det sociala är lika viktigt.

– Särskilt bland äldre män är ensamheten ett problem och att komma hit kan bryta den.

Som äldre tappar man lätt den muskelmassa man en gång hade och en av Andreas uppgifter är att få besökarna att hitta den tyd av träning som passar dem.

– Det finns många pass att delta i, men vill man gymma ensam kan man göra det. Jag brukar ha en introduktion för att visa dem rätt, men sedan får de köra.

/Anna Löfving