I artiklar på den här sidan i Hela staden Uppsala förekommer ofta personer som betytt mycket för Uppsala, bland andra några som varit landshövdingar i länet. En av dem är Robert von Kræmer, som var ståthållare på Slottet och landshövding mellan 1830 och 1862.
Under Kræmers tid som landshövding skrev Gunnar Wennerberg sångsamlingen Gluntarne, och i Glunt nummer 4 hyllas Kræmer som var ”bra för staden”.
En månskensnatt på Slottsbacken
Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän.
Och där i Hamnen, som förr stod öde,
undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
”Längs utmed ån …” syftar på promenaden från Flustret och ner mot Ulleråker, där Kræmer lät plantera träd och anlägga Stadsträdgården. Det området hade dittills använts som humlegård, betesvall och lertäkt och kallades Tegelhagen.
”Han bygger broar …” står det i dikten. Järnbron, som nu förbinder Sankt Johannesgatan och Linnégatan, kom till på initiativ av landshövding Kræmer. Uppsala hade vid denna tid drabbats av missväxt, och arbetslösheten var hög. Kræmer försökte skapa nödhjälpsarbeten, och Jernbron blev en del av detta projekt. Bron låg förr vid nuvarande Sankt Olofsgatan, som då hette Järnbrogatan, men den bytte namn när bron flyttades och gatan breddades. Järnbron ritades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz och invigdes år 1848. I dag är ingen biltrafik tillåten på Järnbron.
En kort tid innan den officiella invigningen hette bron ”Prins Carls bro” efter dåvarande kronprins Carl, som just då studerade vid Uppsala universitet. Ett minne av detta är de förgyllda monogrammen på bron – ett C med en krona och årtalet 1847.
Våra dagars landshövdingar har inte stor makt om man jämför med gårdagens, och von Kræmer utnyttjade sin till fullo. Han reste runt i länet och deltog i socknarnas kommunalstämmor – mest i Uppsalas. Ofta tog han initiativ och såg till att besluten sedan genomfördes. Det var han som gjorde så att ett statligt lantbruksinstitut inrättades vid Ultuna 1848. Det är nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Litterära salonger hölls ofta på Uppsala slott under von Kraemers tid, och där deltog bland andra prins Gustav, Erik Gustav Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom, Carl Jonas Love Almqvist, Gunnar Wennerberg och Malla Silfverstolpe – alla på sin tid stora kulturpersonligheter. Den sistnämnda inbjöd till ”litterära salonger” i sitt hem vid Stora torget och landshövdingen var en självskriven gäst.
År 1855 avtäcktes Kræmers porträtt i Uppsala rådhus och till det tillfället hade följande hyllningsdikt skrivits:
Det samhällsliv, här blommar tryggt,
den fägring staden vann,
den flit, Du ur sin dvala ryckt,
ser der den ärestod Du byggt,
som tidens makt ej störta kan,
Du förste Borgersman.
Redan som 6-åring hade Robert von Kræmer fått sin första militära grad, då han blev sergeant i arméns flotta, Sveaborgs eskader. För fadern
Carl Gustaf von Kræmer, som var överste vid samma eskader, var den militära banan självskriven för sonen, som också valde den. Åren 1813-14 deltog han i fälttåg i Tyskland, Danmark och Norge. Han avancerade till major i generalstaben 1826, men den militära banan avbröts när han 1830 utnämndes till landshövding i Uppsala län.
Robert von Kræmer avled den 25 maj 1880 och ligger begravd tillsammans med sin hustru på Uppsala gamla kyrkogård.
Bild 1. Robert Fredrik von Kræmer i Andra Gardesregementets (Göta Livgarde)) uniform, med Svärdsordens riddartecken på bröstet. Målning från 1825 av Johan Gustaf Sandberg.
/Birgitta Markendahl





