Gustaf Frödings tid i Uppsala – del 2

Uppdaterad 2025-09-04, Publicerad 2024-07-03 – av öfre slotts media
3 min läsning

Gustaf Fröding kom till Uppsala som tjugoåring för att studera, men av detta blev det inte mycket då annat tog hans tid i anspråk. Trots perioder av alkoholism kunde han skriva poesi och det har berättats att han vintern 1898 till och med åkte skidor i Slottsbacken.

I Frödings diktsamling Gralstänk som kom 1898 finns en dikt med så uppseendeväckande innehåll att den ledde till åtal, vilket knäckte honom. En tid blev han sängliggande och kunde inte skriva alls. Han friades från åtalet, men var redan mentalt skadad och fick vårdas en tid på Akademiska sjukhuset där hans tillstånd försämrades. Han var deprimerad och förvirrad och i december 1898 togs han in på Upsala hospital, Ulleråker. Så förtvivlad var han att han på vägen dit försökte kasta sig baklänges ur droskan.

Fröding vistades sedan i mer än sex år på hospitalet, där patienterna var indelade i 1:a och 2:a klass beroende på hur mycket de kunde betala. Fröding hörde till första klass och fick maten inburen till sig och fin omvårdnad över huvud taget. Han tillbringade mesta tiden i sängen iklädd nattrock. I hans journal stod det att han var ”kraftigt byggd med rikligt hull, pannan hög och hjässan kal”.

Sysslomannen* Johan Morén fotograferade Fröding på hospitalet och när sedan konstnären Richard Berg skulle måla skaldens porträtt kunde han tack vare Moréns foto måla det som sedan blivit det allra mest berömda. Skalden sitter i sängen ”med siarblick och långt profetskägg”. Det var den bilden av Fröding som 1960 prydde frimärket till hundraårsminnet av skaldens födelse.

Vid 45 års ålder skrevs han ut från Ulleråker och kom sedan att vistas på olika sjukhem och i villa Gröndal på Djurgården, där han dog av sockersjuka och åderförkalkning den 8 februari 1911. Jordfästningen ägde rum i Klara kyrka i Stockholm och sedan fördes kistan med specialtåg till Uppsala där ärkebiskop Nathan Söderblom var officiant, skalden Erik Axel Karlfeldt talade vid graven och många uppsalabor hade mött upp. Professor H.S. Nyberg höll ett tal som avslutades: ”Svenska Akademien hyllar i djup vördnad minnet av Gustaf Fröding. Hans dikt skall leva så länge svenskt språk lever och människor kämpar med sitt öde”.

Författarkollegan Verner von Heidenstam skrev dikten ”Gustaf Frödings jordafärd”, som i hast tonsattes av Hugo Alfvén och framfördes vid begravningen. Dikten börjar: 

”Bort gå de,

stumma skrida de

en efter en till skuggornas värld.”

Diktens slutord är:

”Skald, stig genom nattens dörr

kungarak till skuggornas skara!

Oförgängligt

strängaspelet, ditt silverklara,

ljuder ännu för oss som förr.”

Vid skaldens bortgång åtog sig Wermlands nation att för all framtid vårda hans grav på Uppsala Gamla kyrkogård och nu ligger också Frödings systrar Hedda och Cecilia begravda bredvid sin bror. Frödings gravmonument ritades av skulptören Carl Eldh och sattes dit 1925, och 2010 bekostade nationen gravstenar även för systrarna.

Sedan september 2017 finns också en Gustaf Fröding-skulptur vid Wermlands Nation. Den är gjord av Bror Hjort och invigningen förrättades av bland andra Värmlands läns dåvarande landshövding Kenneth Johansson. Men först hölls en högtidlig ceremoni med tal och sång vid Gustaf Frödings grav på Gamla kyrkogården.

Foto: Henrik Zetterberg

*Syssloman var en person med upp­drag att sköta någon annans ekonomiska eller rättsliga an­gelägenheter.

Universitetsparken i Uppsala under gången tid

Uppdaterad 2026-04-01, Publicerad 2026-03-31 – av öfre slotts media
3 min läsning

Mitt i den mest anrika delen av Uppsala ligger universitet och dess park, som nu heter Universitetsparken. Under 1700-talet hette den Gustavianska Academiens trädgård och förvaltades som en del av universitetets botaniska verksamhet.

På den plats där universitetshuset ligger i dag fanns sedan 1600-talet en byggnad som hette Exercitiegården eller Stallgården. Sådana fanns vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo. Exercitier var övningar som unga adelsmän gjorde och behövde senare i livet. En språkmästare lärde dem att konversera på franska, italienska och spanska, en ridmästare lärde dem att rida, en fäktmästare att fäkta, en ritmästare att rita och en dansmästare att dansa. Musik var viktigt och Director musices ansvarade för universitets musikliv. Bland berömda sådan kan nämnas Hugo Alfvén och Wilhelm Stenhammar. Stallgården revs på 1880-talet och på den platsen uppfördes sedan universitetshuset, som invigdes den 17 maj 1887.

Exercitiegården var en envåningsbyggnad med två flyglar. Huvudbyggnaden, som kallades Exercitie mästarens rum, låg mot norr och hade en flygel mot öster och en mot väster. Den östra kallades Stallet och den västra Beridare huset. Beridare är ”en yrkestitel för en person som yrkesmässigt rider in och utbildar unga hästar till och med svår nivå.” Mellan flyglarna fanns en öppen gårdsplan som avgränsades av en mur mot söder.

Runt Stallgården var det murar och trädgården där innanför höjde sig i terrasser upp mot byggnaden. Från 1813 var trädgården ibland öppen för allmänheten som kunde bjudas på uppvisningar i gymnastiska och idrottsliga färdigheter som fäktning och ridning. Voltigering, som också förekom, var gymnastik på hästryggen.

När universitetshuset hade byggts på 1880-talet ändrades trädgården radikalt, och bakom denna förändring låg Thore Fries, professor i botanik och mellan 1893 och 1899 rektor för Uppsala universitet. Nu planterades träd av olika sorter främst för att studenterna skulle lära sig känna igen olika trädslag. Även om parken fick ett lyft inför 500-årsjubileet 1977, finns grundkaraktären kvar än i dag. Nu finns ungefär 100 träd i parken fördelade på omkring 40 arter. Hälften av träden planterades 1887 och sedan 1970-talet har träden beskurits, och nya träd har planterats. Parkens lindar beskars 2010 för att öka deras livslängd med cirka 20 år.

I oktober 1888 invigdes poeten och historikern Erik Gustaf Geijers staty mitt i universitetsparken. Den är gjord av skulptören John Börjesson. På sockeln sitter en kvinnogestalt, som ska symbolisera Geijers ”tanke”. Enligt vissa genusforskare speglar kvinnan vid Geijers fötter en patriarkal syn, och UNT skrev för några år sedan en artikel om statyn och den vandalism som drabbat både Geijer själv och kvinnan vid hans fötter.

Universitetsparken har förnäma grannar som nästan alla omskrivits vid olika tillfällen i Hela staden, nämligen Gustavianum, Ekermanska huset, Södermanlands-Nerikes nation, Universitetshuset, Kyrkans hus och ärkebiskopsgården.

/Birgitta Markendahl

Norra Kvarngärdet – en massa gator med kvarnanknytning

Uppdaterad 2026-03-25, Publicerad 2026-03-25 – av öfre slotts media
3 min läsning

I dag är Uppsala Sveriges fjärde största stad med nästan 250 000 invånare.  På 1960-talet var den sjunde största med ungefär 73 000, men under det årtiondet skedde mycket - främst i stadens nordostliga delar, där Norra Kvarngärdet ligger.

I två omgångar under slutet av 1950- och början av 1960-talet ritades planer för byggnation på Norra Kvarngärdet, som vid den tiden var så gott som obebyggt. Arkitekt Stig Ancker, 1908-1992, ritade hus som sedan Uppsalahem lät bygga där – de första på våren 1961. Dåliga grundförhållanden gjorde att inga höghus byggdes utan uteslutande tvåvåningshus. Den typ av hus hade Byggnadsstyrelsen tidigare ansett vara oekonomiskt att bygga, men då man här slapp dyra kostnader för djup pålning gick förslaget igenom.

Fil. dr Anna Vikstrand skrev i augusti 2009 i ”En arkitekturhistorisk analys och värdering av ett bostadsområde statt i förändring”, att Norra Kvarngärdet med största sannolikhet är Sveriges första större område som bebyggdes med tätt liggande, låga flerfamiljshus. Området anses så viktigt att det har klassats som riksintresse, det vill säga skyddat och viktigt ur nationell synvinkel.

Vid institutionen för arkitektur vid KTH lade Mats Edblom och Christina Engdahl 1966 fram en licentiatavhandling om hur de boende uppfattar trafik- och insynsproblem samt inköpsmöjligheter i tätbebyggda områden med tvåvåningshus. De hade velat höra sig för i olika bostadsområden med tät bebyggelse, men det gick inte eftersom det vid tiden knappt fanns ”några dylika utförda i Sverige utom ett, nämligen Norra Kvarngärdet i Uppsala”.

Norra Kvarngärdet är naturligtvis genomkorsat av gator namngivna utifrån olika aspekter, och om inte namnet Kvarngärdet skulle färga av sig i några gatunamnen vore det konstigt. Vad Liggargatan och Lurgatan har med kvarnar att göra kanske inte alla känner till. Men Mats Wahlberg vet. Han är docent i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning, och före detta forskningschef vid Namnarkivet. Hans forskning är inriktad på uppländska ortnamn och han har delat med sig av sin forskning, bland annat i boken Uppsalas gatunamn.

Liggargatan fick – som alla andra ”kvarnnamn” – sitt namn 1960. Den har fått  det efter den undre av de två kvarnstenarna – den som ligger fast.

Att Hjulgatan har med kvarnar att göra förstår alla. Förr placerades vattenhjul i strömmande vatten för att driva kvarnen. Vattenkraften fick hjulet att rotera, och via axlar och kugghjul överfördes den till kvarnstenarna.

När det gäller betydelsen av Kvarnhästgatan skriver Wahlberg att ordet kvarnhäst är flertydigt. Det hade olika betydelser beroende på var i landet det brukades. En enkel förklaring är att det helt enkelt var en häst som drev kvarnen.

Varifrån Kvarnskogatan har fått sitt namn är svårt att gissa. Men Wahlberg hjälper oss: ”En kvarnsko är en skakande ränna, som leder det som skall malas från kvarntratten ned i den övre kvarnstenens öga.”

De två kvarnstenarna går igen också i gatunamnet Löpargatan. Här är det den övre, rörliga av de två kvarnstenarna som gett namn till gatan.

Lurgatan har ingenting med verbet lura att göra. I västra Sverige, Norrland och Norge är en kvarnlur kvarnstenarnas infattning och underlag.

Namnet Trattgatan är enkelt att förklara. Den tratt som säden hälldes genom när den skulle malas kallades kvarntratt.

”Uppsalahem” skriver på sin hemsida: ”Kvarngärdet har under åren 2008-2014 genomgått en omfattande förnyelse såväl invändigt i lägenheterna som utvändigt, med fina upprustade gårdsmiljöer. Målet är att efter ombyggnaden kunna erbjuda moderna, funktionella och energieffektiva lägenheter.”

Men gatornas namn har inte ändrats.

/Birgitta Markendahl

Robert von Kræmer har satt spår i Uppsala

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-03-11 – av Zihadul Islam
3 min läsning

I artiklar på den här sidan i Hela staden Uppsala förekommer ofta personer som betytt mycket för Uppsala, bland andra några som varit landshövdingar i länet. En av dem är Robert von Kræmer, som var ståthållare på Slottet och landshövding mellan 1830 och 1862.

Under Kræmers tid som landshövding skrev Gunnar Wennerberg sångsamlingen Gluntarne, och i Glunt nummer 4 hyllas Kræmer som var ”bra för staden”.

En månskensnatt på Slottsbacken

Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän.

Och där i Hamnen, som förr stod öde,
undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.

”Längs utmed ån …” syftar på promenaden från Flustret och ner mot Ulleråker, där Kræmer lät plantera träd och anlägga Stadsträdgården. Det området hade dittills använts som humlegård, betesvall och lertäkt och kallades Tegelhagen.

”Han bygger broar …” står det i dikten. Järnbron, som nu förbinder Sankt Johannesgatan och Linnégatan, kom till på initiativ av landshövding Kræmer. Uppsala hade vid denna tid drabbats av missväxt, och arbetslösheten var hög. Kræmer försökte skapa nödhjälpsarbeten, och Jernbron blev en del av detta projekt. Bron låg förr vid nuvarande Sankt Olofsgatan, som då hette Järnbrogatan, men den bytte namn när bron flyttades och gatan breddades. Järnbron ritades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz och invigdes år 1848. I dag är ingen biltrafik tillåten på Järnbron.

En kort tid innan den officiella invigningen hette bron ”Prins Carls bro” efter dåvarande kronprins Carl, som just då studerade vid Uppsala universitet. Ett minne av detta är de förgyllda monogrammen på bron – ett C med en krona och årtalet 1847.

Våra dagars landshövdingar har inte stor makt om man jämför med gårdagens, och von Kræmer utnyttjade sin till fullo. Han reste runt i länet och deltog i socknarnas kommunalstämmor – mest i Uppsalas. Ofta tog han initiativ och såg till att besluten sedan genomfördes. Det var han som gjorde så att ett statligt lantbruksinstitut inrättades vid Ultuna 1848. Det är nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Litterära salonger hölls ofta på Uppsala slott under von Kraemers tid, och där deltog bland andra prins Gustav, Erik Gustav Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom, Carl Jonas Love Almqvist, Gunnar Wennerberg och Malla Silfverstolpe – alla på sin tid stora kulturpersonligheter. Den sistnämnda inbjöd till ”litterära salonger” i sitt hem vid Stora torget och landshövdingen var en självskriven gäst.

År 1855 avtäcktes Kræmers porträtt i Uppsala rådhus och till det tillfället hade följande hyllningsdikt skrivits:

Det samhällsliv, här blommar tryggt,
den fägring staden vann,
den flit, Du ur sin dvala ryckt,
ser der den ärestod Du byggt,
som tidens makt ej störta kan,
Du förste Borgersman.

Redan som 6-åring hade Robert von Kræmer fått sin första militära grad, då han blev sergeant i arméns flotta, Sveaborgs eskader. För fadern

Carl Gustaf von Kræmer, som var överste vid samma eskader, var den militära banan självskriven för sonen, som också valde den. Åren 1813-14 deltog han i fälttåg i Tyskland, Danmark och Norge. Han avancerade till major i generalstaben 1826, men den militära banan avbröts när han 1830 utnämndes till landshövding i Uppsala län.

Robert von Kræmer avled den 25 maj 1880 och ligger begravd tillsammans med sin hustru på Uppsala gamla kyrkogård.

Bild 1. Robert Fredrik von Kræmer i Andra Gardesregementets (Göta Livgarde)) uniform, med Svärdsordens riddartecken på bröstet. Målning från 1825 av Johan Gustaf Sandberg.

/Birgitta Markendahl

Uppsalas saluhall – ett gastronomiskt centrum

Publicerad 2026-02-10 – av öfre slotts media
2 min läsning

I förra numret av Hela staden handlade historiesidan om S:t Eriks torg i Uppsala – det som tidigare kallades Oxtorget. Det stod också att torget omgavs av Saluhallen, Konsistoriehuset, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. I dag ska en av dem hamna i rampljuset en stund – saluhallen.

Uppsala saluhall ligger i hörnet S:t Eriks torg och Vattugränd. Den ritades av arkitekten Ture Stenberg år 1907 och invigdes två år senare. Stenberg var en välkänd arkitekt och kallades i lokaltidningar “det nyaste Uppsalas arkitekt”. Han utformade hallen som en basilika, det vill säga som en rektangulär kyrka indelad i längsgående skepp eller avdelningar med mittskeppet lite högre än de andra. Den halvrunda avslutningen mot öster är vänd mot Fyrisån. Bara några år senare byggdes saluhallen om och denna gång var det den andre store Uppsalaarkitekten Gunnar Leche som låg bakom.

På frågan vad en saluhall egentligen är svarar AI: ”En saluhall är en inomhusmarknad, ofta en vacker och historisk byggnad, där försäljare säljer kvalitetslivsmedel som kött, fisk, ost, frukt, grönt och delikatesser, kombinerat med restauranger, caféer och matställen, som en modern mötesplats för matälskare och en utveckling av den gamla torghandeln. De byggdes förr för att förbättra hygien och skydda mot skadedjur, men idag är de populära sociala och gastronomiska center med fokus på hantverk och lokala råvaror.”

I maj 2002 bröt det ut eld i Saluhallens tak, som var av trä och hela hallen förstördes men byggdes upp igen något år senare. Den ägs sedan 2013 av Svenssons krogar och lokalerna har fått genomgripande renoveringar. Flera välbesökta restauranger finns  där också. Under vår och sommar kan man äta lunch, middag eller ta en drink på restaurang Ã…kanten precis intill Fyrisån.

På det övre planet av Saluhallen ligger festvåningen Hyllan, där detaljer från Saluhallens ursprung finns kvar, kombinerade med modern teknik. Den går att hyra för fester av olika slag. Ibland är det nattklubb i lokalen och vissa helger skaldjursfrossa. Den som är rullstolsburen har inga problem med utrymme och på  gatan finns handikapparkering. Saluhallen lovar i sin reklam att vissa råvaror ”har färdats långt, andra har växt upp här, några är på tillfälligt besök”.

Den 18 april blir det ”en fantastisk dinner show” med Tommy Körberg på Hyllan. ”Under 90 oförglömliga minuter bjuder Tommy på ett noga urval ur sin långa musikaliska karriär, blandat med sin omisskännliga humor och spännande historier från hans liv.”

Och redan nu uppmanar Ã…kanten Uppsalaborna att boka bord vid restaurangens klassiska julbord.

/Birgitta Markendahl