På Fyrisbiografen visas allt från de senaste storfilmerna till klassiker, barnfilm och okända pärlor. Ända sedan 1911 har den lilla biografen förmedlat filmglädje till Uppsala och när Karin Magnusson skulle inventera förråden över sommaren, gjorde historien sig påmind.

Från ett rum intill bioduken bär hon ut en stor, röd tunna med pump och slang.

– Det här är en brandsläckare från början av 1900-talet, säger hon och berättar om nitratfilmen som användes i biograferna förr – som var både brandfarlig och extremt lättantändlig .

Bakom dörrar, i lådor och på hyllor gömmer det sig nästan 113 års filmhistoria och via instagram har Karin och kollegan Jessica Grundemar börjat visa upp några av fynden. Med hjälp av tidigare ägaren Göran Annell, som tillsammans med sin familj drev Fyrisbiografen i tre generationer, har de lyckats få fram information om flera av fynden.

– Cigarettautomaten var roligt att få se, säger Jessica och Karin berättar att den fanns i foajén från omkring 50-talet till runt 1980.

Det var inte tillåtet att röka inne i biosalongen, men en pauscigarett gick bra, berättar hon.

På instagram har både hängivna bioentusiaster, filmälskare och andra nyfikna besökare fått följa med på resan. Gamla filmaffischer, biljettblock och fotografier från hur det såg ut förr har för många bjudit på en nostalgisk återblick.

– Den gamla skylten är det till exempel många som minns, säger Karin.

Neonskylten med “Fyris 1 och 2” som idag karakteriserar Fyrisbiografen kom inte upp förrän på nittiotalet när man bytte ut den orange skylten i plast som länge hade prytt fasaden. Karin berättar vidare att det innan dess hängt en handsågad skylt med texten “Fyris” ovanför ingången.

– Många tror att det sett likadant ut alltid här men det har gjorts om hur många gånger som helst, säger hon.

Denna sommar har inga större förändringar skett, mer än några golv som fått ny färg, utan nästa stora projekt blir till vintern. Då är det dags för stolarna i salong 2 att bytas ut.

– Efter ett år av att provsitta biostolar har vi äntligen valt, säger Jessica.

Projektet med de historiska fynden från förråden är något som Jessica och Karin planerar att fortsätta att pyssla med under hösten. Nu har biografen precis öppnat igen efter sommarens uppehåll, så först och främst ser de fram emot att träffa alla biobesökare igen.

Redan nu finns det mycket bra bio att se fram emot. Jessica tipsar bland annat om hyllade Love Lies Bleeding och rumänska komedin Do not expect too much from the end of the world. Förutom repertoaren med de senaste biofilmerna har Fyrisbiografen även ett stort utbud specialprogram med bland annat exklusiva regissörsbesök, stickbio, diskussioner och mycket mer,

Tillsammans med alla engagerade volontärer jobbar teamet på Fyrisbiografen med att alltid erbjuda film av hög konstnärlig kvalitet till Uppsala. Nu, precis som för 100 år sedan.

TEXT: LINE JONSDOTTER
FOTO: KARIN MAGNUSSON

öfre slotts media

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper